Miljöplan

Miljöplan för Örestads golfklubb

I enlighet med intentionerna i Agenda 21 skall varje organisation och företag se över transporter, återvinning, energiförbrukning m.m. för att åstadkomma en så positiv inverkan som möjligt på vår miljö. Lagstiftningen inom miljöområdet regleras i miljöbalken, där målet är att främja en hållbar utveckling. Miljön skall vara fri från ämnen som skapats i samhället och som kan hota människors hälsa. Dessutom ska vi värna om den biologiska mångfalden. Viktigt är att vi alla drar vårt strå till stacken.

Golfsporten ligger väl framme i många avseenden, men ytterligare åtgärder kan vidtas för att verksamheten skall bedrivas med största möjliga hänsyn till miljön. Golfen är idag en folksport med ett mycket stort antal utövare i nära samverkan med naturen. Liksom andra aktiviteter påverkar golfsporten vår miljö på en rad olika sätt. Utmaningen ligger i att minimera de negativa miljöbelastningarna och samtidigt öka förutsättningarna för de positiva effekterna. Genom att golfsporten har många unga utövare är det en positiv del för framtiden att på ett naturligt sätt uppmärksamma miljöfrågorna. För att miljömålen skall kunna uppnås måste alla samhällsaktiviteter. En golfklubb kan ses som ”ett mindre företag” med aktiviteter som med rätt målsättning och planering kan genomföras så att värdefulla ”bidrag” tillkommermiljön. Mycket är redan gjort i vår klubbs verksamhet men ytterligare insatser kan göras. Främst handlar det om att planera och genomföra arbetet med eftertanke och dokumentera nuläget och därefter göra en målbeskrivning av de olika miljöområdena och senare en utvärdering.

Miljöplanen skall belysa alla delar av klubbens verksamhet och leda till engagemang hos både klubbmedlemmar och anställda. En miljökommitté har bildats för att tillsammans med representanter för olika verksamheter inom klubben se till att föreslagna åtgärder genomförs och att miljöplanen regelbundet hållas aktuell.

Miljöplanen omfattar följande områden

Delaktighet
Inköpsrutiner
Fastigheter
Kontor/Administration
Restaurang

6. Avfallshantering 7. Kommunikation 8. Energianvändning 9. Markbyggnad

10. Växtnäring/Växtskydd

11. Vattenvård
12. Naturvård, flora och fauna. 13. Revision
14. Miljöansvariga

1. DELAKTIGHET

En väl fungerande klubbverksamhet och god kunskap om miljöfrågor är grunden för ett framgångsrikt miljöarbete. Kunskap och engagemang hos medlemmar och personal samt fungerande rutiner och arbetssätt kommer att ge resultat i miljöarbetet. För att arbetet med att minimera negativ miljöpåverkan skall fungera är det viktigt att ställa rimliga krav. Genom att sätta upp mål för miljöarbetet, lägga upp en handlingsplan och därefter fortlöpande utvärdera arbetet gentemot uppsatta mål kommer klubben att medverka till en successiv miljöförbättring. Det gäller också att prioritera rätt så att de vidtagna åtgärderna ger så goda resultat som möjligt i förhållande till befintliga resurser. Det är nödvändigt att de ansvariga i klubben verkar för att klubbens medlemmar inspireras till att engagera sig i de miljöfrågor som berör klubbens verksamhet. Alla skall känna till klubbens stora vilja att bedriva sin verksamhet så resurssnålt som möjligt och i samklang med naturen. Det är viktigt att ta till vara medlemmarnas och personalens idéer och engagemang inom miljöområdet.

DETTA HAR VI GJORT

o Klubbens medlemmar deltar i styrelse- och kommittéverksamhet. Det är av stort värde för klubben att öka förståelsen för de insatser som krävs för att driva en golfklubb och sköta en golfbana med de krav som lagar och förordningar kräver.

DETTA SKALL VI GÖRA

o I klubbens verksamhetsplan skall framgå på vilket sätt hänsyn tas till miljöaspekterna.

o Uppmuntra medlemmarna och personalen till att lämna synpunkter och idéer till ett förbättrat miljöarbete.

2. INKÖPSRUTINER

Genom att ha med miljöaspekter redan vid upphandling av olika varor skapas förutsättningar för ett bättre miljöarbete
Klubbens behov av inköp fördelar sig i huvudsak enligt följande

BANSKÖTSEL:

KANSLI OCH ADMINISTRATION:

FASTIGHETER:

RESTAURANGEN:

Förbrukningsmateriel såsom drivmedel, oljor, reservdelar, växtskyddsmedel och växtnäring. Reparation och underhåll av maskinparken. Investering i nya maskiner och utrustning (banan).

Förbrukningsmaterial såsom papper, toner för laserskrivare

och kopiator, pennor, tape etc. Härutöver även en del golfrelaterade förbrukningsartiklar.
Investering i nya maskiner och utrustning (kontor mm.). Energi.

Reparation och underhåll.
Investering i nya maskiner och utrustning (restaurang).

Råvaror, rengöringsmedel och utrustning till den dagliga verksamheten.

DETTA HAR VI GJORT

o Inköpt miljövänliga produkter.
o Varuinformationsblad för kemiska ämnen och produkter har hållits

tillgängliga.
o Upprättat en förteckning över kemiska ämnen.
o Undvikit inköp av sådana kemiska produkter som kan ersättas med mindre

farliga och som ändå fungerar bra till rimlig kostnad.

DETTA SKALL VI GÖRA

o Fortsätta att följa marknadens förändring mot mer miljövänliga produkter.

3. FASTIGHETER

Klubbens fastigheter redovisas översiktligt i särskild förteckning med byggnadsyta, byggnadsår och energiåtgång. Fastigheterna är väl underhållna.

DETTA HAR VI GJORT

o Skapat lokaler och byggnader som har god status sett ur miljösynpunkt, alla relativt nybyggda eller nyrenoverade.

o Energiåtgången för uppvärmning och vattenförbrukning har följts upp kontinuerligt.

o Installerat jordvärme för uppvärmning av klubbhuset.
o Prioriterat byggnadsprodukter bestående av eller framställda av

förnyelsebara material.
o Bytt glödlampor till lågenergilampor efterhand som de behövt ersättas.

DETTA SKALL VI GÖRA

o Använda LED/lågenergi-lampor där så är möjligt med tanke på tekniken. o Sätta in rörelsedetektorer för elljuset i omklädningsrummen och toaletterna

så att lamporna ej är tända i onödan.
o Underhålla byggnaderna så att livslängden optimeras.
o Fortsätta att jaga energiläckor för effektivare uppvärmning.

4. KONTORSMILJÖ/ADMINISTRATION

Kansliet och receptionen handlägger klubbens löpande administrativa ärenden året runt och svarar för kontakten med greenfeegäster, medlemmar och sponsorer. Inkluderar även banchefens administrativa arbete.

DETTA HAR VI GJORT

o Underlag för årsmöte och kallelser skickas som email.
o Infört dubbelsidig kopiering.
o Farligt avfall lämnas till godkänd avfallsmottagning.
o Använt kopieringspapper återanvändes i kontorsarbetet där så är möjligt. o Miljömärkt kopieringspapper och kuvert används.

DETTA SKALL VI GÖRA

o Fortsätta att följa marknadens förändring mot mer miljövänliga produkter.

6. RESTAURANG

Lokalen är av mycket god standard, inklusive kök med stora utrymmen som ger bra och hygieniskt goda arbetsförhållanden.

DETTA HAR VI GJORT

o Begränsat försäljning av engångsglas och aluminiumburkar o Bytt ut kyl och frys till energisnål typ, freonfria
o Miljömärkta disk- o rengöringsmedel användes
o Fettavskiljare i diskutrymmena. Fettet är kvalitetssäkrat.

o Kylt soprum för matavfall finns.

DETTA SKALL VI GÖRA

o Förteckning över kyl- och frysanläggningen görs upp med plan för nyanskaffning av energisnålare och freonfria produkter.

o Energisnåla köksmaskiner prioriteras vid inköp
o Lösa problemet med att kommunens kärl har för liten kapacitet för

matavfallet

7. AVFALLSHANTERING

Lomma kommun har ett väl uppbyggt system för att möjliggöra för företag och hushåll att bli av med avfall och sopor. Uppkomsten av avfall skall minimeras. För det avfall som trots detta återstår ska återanvändning, materialåtervinning och i sista hand deponering tillgripas. Klubben har ingen kompostering av sopor. Gräsavfall från greener och tees återförs till naturen i ruffarna och på fairways lämnas gräsavfallet kvar

Förteckning av sopkärl på Örestads GK

Tömning per automatik

o 2st 370l o 1st 660l o 1st 140l

restavfall restaurangen(töms per automatik 2ggr/vecka) restavfall restaurangen(töms per automatik 2ggr/vecka) matavfall restaurangen(krav från Lomma Kommun,

Tömning vid behov

Restaurangen
o 1st

o 1st

o 1st Maskinhallen

370l 370l 370l

veckohämtning)

o 1st 660l

wellpapp restaurangen(töms per automatik en gång per vecka)

kärl med glasinkast, färgat glas restaurangen (ringa för tömning) kärl med glasinkast, ofärgat glas restaurangen (ringa för tömning) kärl metallförpackningar restaurangen (ringa för tömning)

Övrigt

o 1st o 1st o 1st

plast, ringa för tömning)

o Frontlastarcontainer maskinhallen, brännbart(ringa för tömning) o ECO Simplex maskinhallen (ringa för tömning)

370l
370l
säckställ(mjukplast, vi har 1st 370l plastkärl i maskinhallen för denna

returpapperskärl maskinhallen (ringa för tömning) plastförpackningar maskinhallen (ringa för tömning)

DETTA HAR VI GJORT

o Klubben har ett stort antal papperskorgar uppställda runtom på banan o För större mängder sopor och avfall från restaurangen finns containrar

uppsatta vid restaurang och maskinhall.
o Rutiner finns för att tillvarata och avlämna speciellt miljöfarliga ämnen ex.

oljor.
o Satt upp avfallstunna vid parkeringen

DETTA SKALL VI GÖRA

o Fortsätta understryka vikten av att allt avfall inklusive fimpar och snusavfall läggs i papperskorgarna såväl inom klubbhusområdet som ute på banan.

7. KOMMUNIKATION

Något som normalt inte brukar inkluderas i en verksamhets totala energianvändning är persontransporterna till och från golfbanan. De flesta golfspelarna kör i egen bil och därmed står bilåkandet för en mycket stor del av klubbens sammantagna energiförbrukning och totala utsläpp av miljöskadliga ämnen. En ökad samåkning kommer att minska denna påverkan. Till begreppet kommunikation räknas även kontakten med medlemmarna. Denna sker idag helt elektroniskt i form av e-post och hemsida.

DETTA HAR VI GJORT

o Parkeringsplatserna har utökats och asfalterats.
o Ställt i ordning parkeringsplatser för cyklar ( cykling ger motion och ren

luft)
o Samåkning till tävlingar sker o Fakturor skickas som e-post

DETTA SKALL VI GÖRA

o Fortsätta att uppmuntra till samåkning.

8. ENERGIANVÄNDNING FÖR BANSKÖTSEL

En golfbana använder energi för en rad olika ändamål t.ex. uppvärmning och belysning av klubbhus, personallokaler, garage, restaurang och maskinhall m.m. Det går åt en stor mängd energi i form av drivmedel till maskinerna och elektricitet till pumpar och bevattning.. Inom alla dessa områden finns energi att spara. Successivt skapas nya tekniska lösningar som kan minska energiförbrukningen. Nya renare energikällor såsom jordvärme, solfångare, vindkraft kan bli aktuella. Investeringar i förnyelsebar energi ger inte bara miljömässiga utan även ekonomiska vinster.

Till banskötseln användes maskiner som drivs huvudsakligen med fossila bränslen (diesel och bensin). På marknaden håller det på att utvecklas alternativa drivmedel t.ex. eldrift och hybridteknik. Dessa ger minskat koldioxidutsläpp och föroreningar.
Maskinerna är tillverkade av material som kräver stor energiåtgång vid tillverkningen. Genom att satsa på maskiner med lång livslängd och genom kontinuerligt underhåll minskar behovet av nyinköp och därmed minskar även den totala energiåtgången.

NULÄGET

MASKINER

Se särskild förteckning
Gräsklipparna är samtliga dieseldrivna utom de mindre som drivs med bensin.

DRIVMEDEL

o Till dieselmotorerna används miljödiesel.
o Förbrukning ca 20 kubikmeter per år.
o Till bensinmotorerna användes blyfri handelsbensin och Akrylatbensin. o Förbrukning ca 2000 liter per år
o Motorerna saknar dieselpartikelfilter och katalysator.

SMÖRJOLJOR
o Mineral- och syntetoljor används. (Leverantörskrav för garanti)

o Förbrukning ca 200 liter per år. HYDRAULOLJOR

FETTER

o Mineral- och syntetoljor används. (Leverantörskrav för garanti) o Förbrukning ca 200 liter per år
o Spilloljor och oljefilter lämnas till återvinning (SITA)

o Till banans maskiner används syntetiska smörjfetter. BEVATTNINGSANLÄGGNING

o Pumpar 3 st. av typ Grundfors CR 64-4 med effekt 22 kilowatt, 45 ampere o Pumparna är försedda med frekvensomvandlare för effektiv verkningsgrad.

MASKINTVÄTTNING

o Maskinerna tvättas efter varje användning. Endast vatten från våra egna dammarna används .

o Med jämna mellanrum utförs en kraftigare tvätt med biologiskt nedbrytbart rengöringsmedel.

o Tvättvattnet går igenom en försedimenteringsbrunn och oljeavskiljare som töms regelbundet.

DETTA HAR VI GJORT

o Årligen uppdaterat maskinparken med mer energieffektiva motorer. DETTA SKALL VI GÖRA

o Följa utvecklingen av maskintillverkarna och dess utveckling av alternativa drivmedel och drivsystem.

9. MARKBYGGNAD

År 2004 upprättade arkitekt Peter Chamberlain en Masterplan för uppdatering av banans design och spelkvalité, som senast blev reviderad 2013.
Markbyggnationer utförs efter en miljö- och spelanpassad hållbar anläggningskonstruktion, exempel USGA/SGF anläggningsnorm när gäller green och tee. Golfbanan har egen detaljplan, nr 190, från 1990-1991.

Bankaraktär: Hedbana med inslag av parkmiljö.
Antal hål: Tre 9-håls banor samt en 18-håls korthålsbana. Hela anläggningen omfattar ca 90 hektar.

FAIRWAY

16 ha: Jordmånen består av omväxlande sand/mullrik jord till lera. Gräsarter av svingel, ven, rajgräs, ängsgröe och vitgröe.

GREENER

2,5 ha: Uppbyggda av sand/mull konstruktion. Gräsarter av ven, svingel och vitgröe.

TEES

2,0 ha: Uppbyggda av sand/mull konstruktion. Gräsarter huvudsakligen av svingel, ven med inslag av rajgräs, ängsgröe och vitgröe.

SEMI-RUFF OCH RUFF

Ruff 40 ha: Marken består av likartad jordmån som fairway. Gräsarter huvudsakligen av svingel, ven och inslag av rajgräs och vitgröe.

ÖVNINGSOMRÅDE

2,0 ha: Jordmån och gräsarter likartat som fairway.

10. VÄXTNÄRING – VÄXTSKYDD

VÄXTNÄRING

För en optimal växtmiljö för gräsplantan behöver den extra tillskott av näring. Näringen består av alla ämnen som gräsplantan är behov av och tillförs i rätta proportioner till varandra. Mängden näring är behovsanpassad utifrån växtnäringsanalyser och erfarenhet av odling för en stark gräsplanta och ett minimum av näringsläckage. Gräsplantans rotsystem tar mycket effektivt upp näring från markprofilen. Näringen tillförs i fast och flytande form och i en kombination av organiska och mineralbaserade gödselmedel.

I tabellen nedan visas mängden växtnäringsämnen som tillförs på spelytorna under en växtsäsong. Fairways näringsbehov är mindre än de övriga spelytornas beroende på att gräsklippet inte samlas upp och forslas bort. Härigenom minskar behovet av extra näringstillförsel.

Växtnäringstillförsel, kg/100m2

Fairway Green
Tee Totalmängd

N =kväve 0,50 1,15 1,20 2,85

P =fosfor 0,10 0,10 0,15 0,35

K =kalium 0,50 1,15 1,20 2,85

DETTA HAR VI GJORT

o Behovsanpassat näringstillförseln för god gräskvalité och för minskat näringsläckage.

o Tillämpat kontinuerligt förebyggande skötselarbete (IPM, Integrated pest management) för att förbättra gräsets växtmiljö.

o Årligen stödsått greenerna med miljö- och spelmässigt hållbara gräsarter, som ven- och svingel gräs.

o Luftat greener och tee i ytan och på djupet och dressat (sand/mull) i syfte att förbättra växtmiljön för ett motståndskraftigare gräs och bättre spelbarhet.

o Luftat fairway i ytan och på djupet och sanddressat årligen i syfte att förbättra växtmiljön för gräset samt bättre spelbarhet.

o Justerat skötselprogrammet årligen utifrån näringsanalyser, erfarenhet och efter andelen ädla gräsarter som etablerat sig.

DETTA SKALL VI GÖRA

o Fortsätta arbetet med IPM och behovsanpassad gödsling, så optimalt som möjligt.

o Påbörja stödsådd av fairway och tee med hållbara gräsarter.
o Följa förädlingsutvecklingen på nya hållbara grässorter samt utvecklingen

av miljövänliga näringsprodukter och övriga tillväxtstimulerande produkter. o Visa lyhördhet för mer miljömässiga skötselmetoder.

VÄXTSKYDD

Gräsplantan utsätts för påfrestningar av olika slag vilka påverkar plantans kondition, såsom skiftande väderlek, slitage, mekanisk bearbetning (klippning, vertikalskärning, dressning m.m.) och sjukdomsangrepp. Greenytan är mest utsatt för stress på grund av låg klipphöjd. Vanligast förekommande skador på green är angrepp av olika arter av svampsjukdomar. Under vinterhalvåret är gräset som mest utsatt för sjukdomsangrepp på grund av gräsplantans begränsade motståndskraft. Integrated pest management, IPM, innebär förbyggande skötselåtgärder för att skapa motståndskraftig gräsplanta som möjligt för att klara av de olika årstidernas påfrestningar. Rätt val av gräsarter och skötselmetoder medför ett minskat behov av kemiska växtskyddsmedel.

I vissa fall hjälper inte förebyggande insatser mot sjukdomsangrepp, utan då måste bl. a. kemisk växtskyddsbehandling utföras för att minimera skadorna.

DETTA HAR VI GJORT

o Endast av Kemikalieinspektionen godkända växtskyddsmedel används. o Växtskyddsmedel förvaras i låst och läckagesäkrat utrymme. Årlig

genomgång och städning i förrådet genomförs.
o Sprutförarna har behörighet i hantering av kemiska växtskyddsmedel, med

repetitionsutbildning var femte år.
o Alternativa medel till kemiskt växtskyddsmedel används i största

utsträckning innan kemisk behandling sätts in.
o Förebyggande skötselåtgärder (IPM) utförs kontinuerligt.

DETTA SKALL VI GÖRA

o Fortsatt arbete med IPM för att förebygga sjukdomsangrepp.
o Följa utvecklingen på biologiska och andra alternativa växtskyddsmedel. o Följa utvecklingen på skötselmetoder som effektivt förebygger

sjukdomsangrepp.

11. VATTENVÅRD

BEVATTNING

För att hålla en golfbana i god kvalité krävs vatten i rätta proportioner. Normalbehovet för en 18-hålsbana är enligt Svenska Golfförbundet 20 000-25 000 kbm per år, det vill säga drygt
1 000 kbm per hål. Överdriven bevattning är inte bara krävande ur vattenresurs- och energisynpunkt, utan medför också en dålig gräskvalité. Det mesta av banas bevattningsvatten kommer från våra egna dammar, som fylls på genom naturlig tillrinning från egen och omgivande mark. Vid längre torrperioder pumpas vatten in från närliggande vattendrag. Eventuella föroreningar i vattnet bryts ner av mikroorganismer i marken eller tas upp direkt av gräsplantan. Golfbanan kan således fungera som en reningsanläggning. Vår totala vattenförbrukning för bevattning av fairway, green och tee är ca 40000 kbm årligen, fördelat på 45 hål, vilket är klart under den ovan angivna normen.

DETTA HAR VI GJORT

o Vid gödsling av spelytor har skyddsavstånd till dammar och diken iakttagits för att minimera näringsläckage.

o Analys har utförts med avseende på kvalitén på bevattningsvattnet.
o Klubben har en styrelserepresentant i Höjeås vattenråd. Härigenom bevakas

översvämningsproblematiken och övrigt vad som händer i det

dikningsföretag som klubben ingår i.
o Vi har kontinuerligt justerat vårt befintliga bevattningssystem, för att kunna

bevattna så optimalt som möjligt.
o Vi använder biologiskt nedbrytbart vätmedel på green och tee för att

tillvarata på vattnet så optimalt som möjligt i gräsplantans rotzon. DETTA SKALL VI GÖRA

o Upprätta skötselprogram för att eliminera igenväxning och dålig vattenkvalitet.

o Använda fuktmätare i större utsträckning för att optimera rätt mängd vattentillförsel på spelytorna, för att skapa så goda villkor som möjligt för motståndskraftiga gräsplantor, (IPM).

o Ytterligare optimera vårt bevattningssystem, främst för tee- och greenytor.

12. NATURVÅRD, FLORA och FAUNA

En golfbanas delar har olika påverkan på den biologiska mångfalden. I naturpartier vid sidan om spelytorna finns det förutsättningar för att skapa en större biologisk variation. Genom att inte hålla lika hårt på att golfbanorna måste se ut som parker kan naturen gynnas ytterligare. Torra träd och stubbar är livsviktiga för vissa lavar, svampar och insekter. I och omkring dammar och vattendrag lever en rad växter och djur. Det gäller att sköta dammarna på rätt sätt för att de skall myllra av liv. En viktig åtgärd är att minska användningen av växtskyddsmedel eftersom detta direkt minskar artrikedomen.

FLORA

Vegetationen präglas på vår bana till största delen av artfattiga naturförhållanden med ringa variation. Marken består för det mesta av styv lera utom på vissa mindre delar som består av sand. Längs åkerkanterna och dikeskanterna finns partier med ängsliknande flora som gynnas av slåtter.

DETTA SKALL VI GÖRA

o Upprätta en förteckning över banans träd FAUNA

Vad beträffar faunan är det framför allt fågellivet som ger stor variation och artrikedom. Vitkindad gås har på senaste åren börjat häcka i Skåne och återfinns på vår bana. Dessutom förkommer i varierande mängd grågås och kanadagås. Sträckande över banan till och från övernattningsplatser ute i Öresund kan man få se tusentals gäss på hösten och vintern. Alla "vanliga" fåglar ser man på och omkring banan. Inte så vanliga, men häckande, är brun kärrhök, rödstjärt och småtärna. Grå häger tycker om våra vatten. Till våra rariteter hör pungmes och möjligen kungsfiskare. Rovfåglar som regelbundet besöker vår bana är tornfalk, brun kärrhök, sparvhök, röd glada, ormvråk och ibland fiskgjuse.

Fåglarna behöver stöd av olika slag för att det skall bli en så stor artvariation som möjligt Vi arbetar aktivt med detta och har bland annat satt upp över 20 holkar i varierande storlek. Många behöver holkar att bygga bo i och andra behöver täta buskage för att trivas. För att genomföra nedanstående åtgärder krävs insatser av en ornitolog.

DETTA SKALL VI GÖRA

o Sätta upp holkar för exempelvis knipa och sätta plattor på stolpar i vattnen för tärnor och mås. Sätta upp ytterligare holkar.

o Sätta upp höga pålar med tvärslår på några lämpliga ställen som utkiksplats för rovfåglar

o Inventering av fågellivet
o Sätta upp anslagstavlor med fågel- och växtbilder med

förklarande text

DETTA HAR VI GJORT

o Satt upp ett antal fågelholkar (drygt 20) för att stötta hålbyggande arter. DAMMARNA

Tyvärr är dammarna alltför näringsrika vilket ger ett mycket litet siktdjup, endast några decimeter. Solljuset har svårt att tränga ner till bottnarna, vilket ger upphov till syrebrist och utveckling av svavelväte och därmed inget liv. Men med nya metoder kan dammarna få ett bättre vatten och ett rikare djurliv.

DETTA HAR VI GJORT

o På spelsidan av dammarna har vi på en del håll lagt i sten med fiberduk under och tagit bort vass och annan icke önskvärd vegetation.

o En arbetsgrupp har börjat arbeta för att utvärdera olika strategier för att undvika översvämningar respektive klara av översvämningar så optimalt som möjligt.

DETTA SKALL VI GÖRA

o Röja vass för bättre spel- och naturupplevelse.
o Genom förbättringar av befintliga förbindelser mellan dammar öka

avvattningskapaciteten vid eventuella framtida översvämningar.
o Stänga inflödet från diket till röd femmas greendamm under förutsättning att

detta inte utgör brott mot gällande miljöbestämmelser. Detta och andra liknande frågor hanteras av den ovan nämnda arbetsgruppen.

13 MILJÖREVISION

För att ständigt förbättra miljöarbetet skall miljöplanen årligen utvärderas och följas upp. Förändringar i energianvändning samt bruket av drivmedel och växtskyddsmedel skall noggrant granskas. Ny teknik kan utnyttjas så att naturen ytterligare skyddas

DETTA SKALL VI FORTSÄTTA GÖRA

o Revidera miljöplanen kontinuerligt och redovisa den på klubbens hemsida med lämpliga tidsintervaller.

o Redovisa särskilda miljöaktiviteter på hemsidan.
o Öka miljömedvetenheten hos klubbens medlemmar och personal. o Delta i utbildning inom miljöområdet.

MILJÖANSVARIGA VID ÖRESTADS GOLFKLUBB

Delaktighet
Inköp
Fastigheter Energianvändning fastigheter Kontor

Restaurang Övningsområde Avfallshantering Energianvändning banan Markbyggnad banan Växtnäring och växtskydd Vattenvård

Naturvård
Miljörevision Övergripande miljöansvar

Klubbordförande
Resp. enhetsansvarig Byggnadskommitté Byggnadskommitté
Klubbchef
Restaurangchefen
Banchef Klubbchef/Banchef/Restaurangchef Banchef
Banchef
Banchef
Banchef
Av miljökommittén utsedd person Miljökommittén
Bolagets vd

Reviderad 2015-02-25
Anders Gripvall, Niklas Karlsson och Christer Tornéus